Sverige banar väg när räntelseavvikelsen mellan EU och USA blir verklighet

Trots att Sverige är en fullvärdig medlem i EU har vi efter omröstningen 2003 valt att stå utanför eurozonen och behåller kontrollen över vår egen valuta, kronan (SEK), genom Sveriges Riksbank.

Igår, den 8 maj, blev Riksbanken och därmed Sverige ett av de första länderna i Europa som sänkte sin ränta – från 4 % till 3,75 %.

Erik Thedéen, Riksbankens chef: “Vi är övertygade om att inflationen har minskat och att den har minskat på ett hållbart sätt.”

Det svenska beslutet är särskilt viktigt eftersom det är första gången detta århundrade som Riksbanken sänker räntorna före den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Vi är inte det första europeiska landet som sänker räntorna i år – Ungern, Tjeckien och Schweiz har redan gjort det – men Sveriges kopplingar till resten av EU gör det till en mer värdefull indikator.

Piet Haines Christiansen, strateg vid Danske Bank, sa: “Riksbanken är särskilt intressant att observera i detta avseende eftersom strukturen i den svenska ekonomin är nära knuten till den bredare europeiska ekonomin och därmed agerar mer som en föregångare [än Schweiz] för vad som kan tänkas komma från ECB.”

Även om beslutet inte kommer att ha stor effekt utanför Sverige, där kronan är en av de sämst presterande stora valutorna 2024, signalerar det början på en länge väntad men ytterst ovanlig avvikelse i räntor mellan Europa och USA.

Trots en återhämtning i februari och mars har riktningen för EUR/USD pekat stadigt nedåt under 2024.

Styrkan och motståndskraften i den amerikanska ekonomin har varit den huvudsakliga drivkraften bakom Eurons nedgång. Federal Reserve har upprepade gånger varnat för att inflationstrycket är för högt för att överväga någon räntesänkning. Marknaderna har nu helt övergett alla förhoppningar om att Fed skulle sänka räntorna under sommaren och oddsen för en räntesänkning i september är nu nere på 50 %. Många analytiker förväntar sig inte en räntesänkning före valet i november. Även om den amerikanska ekonomin har visat vissa tecken på avmattning med nya jobbsiffror och ökande nivåer av personliga skulder som orsakar oro, förblir den övergripande bilden stark.

Eurozonen och den bredare europeiska regionen är en helt annan historia. Höga räntor över hela ekonomiblocket straffar personliga och företagsekonomier, med Tyskland som drabbats särskilt hårt. Trycket på Europeiska centralbanken att sänka räntorna vid sitt nästa möte i juni är enormt.

Om ECB sänker räntorna i juni kommer vi att befinna oss i outforskad mark. Avvikelsen i räntor mellan EU och USA kommer sannolikt att utlösa ytterligare nedvärdering av EUR mot USD, öka importkostnaderna och potentiellt driva på ytterligare inflation. Något som ECB säkerligen kommer att hålla ett mycket nära öga på.

Utan ytterligare data att analysera förrän i mitten av maj när USAs KPI-siffror släpps kommer EUR att förbli under tryck på kort sikt. Och utan större förväntningar på en räntesänkning från Fed är medellångsiktiga utsikterna liknande.

Den goda nyheten är att förväntningarna på en avvikelse i räntor har återinfört förnyad volatilitet och volym på Forex-marknaderna. Saxo Bank publicerade nyligen sin statistik för april som visar att handelsvolymen för Forex ökade med 16,6 procent månad-till-månad. Visserligen kommer detta efter att mars hade den lägsta månatliga handelsvolymen på 8 år, men när denna avvikelse blir verklighet under sommaren förväntas volymerna – och volatiliteten – öka avsevärt.